Igår vaknade jag av att det lät som kriget i mitt sovrum. När jag kollde ut genom fönstret var det som catwalk utanför, blixtar överallt. Det var det jävligaste åskväder jag har sett! Regn på diagonalen och träd som vek sig, blixtar varje sekund och knallar samtidigt. Det är barndomskänsla på sånt oväder men nu kan man ju lugna sig med att man i alla fall är i stadens trygga famn, det finns alltid nåt annat som kan ta smällen. Man får bara tänka bort sånt som att åskan har slagit ned i folk på torg och så. Mäkt var det i alla fall.



Tänkte lite på alla människorna som är en del av vardagen här, jag vill inte glömma smala tanten i narvesen med den extremt gälla stämman eller tjocka portören som alltid hälsar glatt. Ibland älskar jag att bli nostalgisk över nuet.

Livet rullar på i 220 men än så länge hänger jag med. Kanske händer det inte så mycket för min del men kära Elon har nyss blivit mamma till en underbar pjäs som jag längtar efter och snart är det Linnéas tur. Andra ska gifta sig och en del har både två, tre och fyra barn. Det är häftigt, svindlande och lite overkligt för det är ju så längt bort för min del. Och så skönt det är att vi alla kan göra olika saker och ändå va lyckliga. Jag älskar mit liv! Det enda jag vill ha är mer tid, hur ska man hinna med allt? Dygnet borde ha minst 30 timmar och man borde leva piggt i minst hundra, medelålders vid 70 och redo för barn vid 40-50, då skulle jag hinna med allt jag vill. Livspusslande ligger inte för mig. Vill ju bara gå med flytet.

I natt får jag för mig att det kommer bli svårt att sova. Det blir Billy Ocean och en trött dag på gyn pol imorgon. Älskar radiumhospitalet!

Kalkun.

Jag har påbörjat ett långt inlägg här men det föll bort av någon anledning. Lika bra kan väl det ha varit för jag var inne i nån slags dimma av jobb. Nu sitter jag och Sara på waynes, Sara äter en macka med kalkun vilket hon gladeligen upprepar. Kalkun. Det går ingen nöd på oss konstarterade hon nyss och det har hon alldeles rätt i.



Annars ska jag få träffa Tjockholmarna i helgen, som jag längtar! Och fest ska det bli också, kommer gå helt bananas och det är helt välkommet.



Har nog inte så mycket mer att förtälja. Från att ha jobbat oavbrutet till att va helt ledig är lite ovant men det känns ganska skönt också. Vill köpa mig nåt fint, vet inte vad bara.

Åter till verkligheten

En månad fick jag vara ledig totalt vilket givetvis var fantastiskt. Allt gick väl inte helt enligt planerna när vi fick ta turen till Mallis istället för Belize men jag grät inte. Till New York kom vi i vilket fall som helst och det var ju storartat och magnifikt. Skulle gärna åka tillbaka nån gång snart. Fick underbara dagar hos alla stockholmarna också, så fina de är mina vänner som bor där.

Till Oslo kom jag och fick firat lite 17:onde maj, true madness! Och sedan fick jag även chansen att jobba rejält bakfull vilket jag uppskattade sådär. På gyn pol är det dock prima liv och nu kallas jag rar tös (märklig hora på norska) mest varje dag. Medelåldershumor passar ju mig som handen i handsken. Snart blir det väl ett par ladies night-biljetter bokade också. '

Slits med lite konstiga bett, jag hoppas att de försvinner snart för jag ser smittad ut.

vulkanaska

Men det var ju ett ord jag aldrig tagit i min mun førut. Hade ju tænkt att åka hem imorgon men nordiskt luftrum verkar førbli stængt så jag vet inte vad jag ska hitta på istællet. Tur att jag har folk som fixar logistiken åt mig, det mina vænner ær livet på en rækmacka. Hehe, skriver som att nån faktiskt skulle læsa det hær, ja det ær væl Sara då, hej, men annars ær det hær internets best kept secret.
Skulle ju bli otroligt førgrymmad om det hær får sætta kæppar i hjulet før min Belize/New York-trip. Naturen verkar inte vilja att folk ska førflytta sig, hela vintern har det ju varit omøjligt att ta sig fram med tåg pga snøkaos och nu nær snøn æntligen har tinat ja, då kastar jorden upp och sprider os øver hela norra europa. Tydligen blir planen som blæstrade om de åker igenom askmolnen, det kan de væl kosta på sig nær jag ska så långt. Appropå blæstrad. Naken, blæstrad och skitsur. Varfør døper ingen skivor till sånt nuførtin? Det ær ju underbart.

Mitt førsvarstal

Jo, såhær va. Måste først sæga att det ær sjukt frustrerande att jag kommer ha norska tecken i detta førsta inlægg av vikt (hehe). Otillfredstællande men låt gå då.
Det børjade med att vi sa att vi skulle ha ett projektår, tex så skullle en av oss dejta men inte ligga och blogga om det. Sara minns jag inte vad hon skulle blogga om och inte jag heller men så låg jag i min sæng och skulle sova infør nattvakt men kunde inte pga pepp. Ovanligt tillstånd, frustrerande men lite angenæmt ændå. Mitt bland all pepp kom jag helt pløtsligt på det, bloggen ska handla om mitt liv på just en rækmacka, vill inte jinxa det men sanningen måste ju fram . Rækmackor, som de har betytt før mig. Det var det førsta jag åt efter fem år utan djur før innan dess drømde jag om rækmackor som seglade under gomspalten och vilket njut sen.
Åter till bloggen, tænkte den skulle handla om nåt så unikt som mig, mitt liv och mina vænner. Får væl se vad mitt projekt blir framledes.
Men måttot før året ær væl i korta ordalag "impossible is nothing" och "the sky is the limit". Ælska amerikat!

wiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii!